Påskafton

Påskafton är i kristen tradition en ”tom” dag, lördagen efter långfredagen. Detta beror på att Jesus ligger i graven och lärjungarna har låst in sig i rädsla för de som låg bakom avrättningen. Svenska kyrkan håller inga gudstjänster förrän tidigast sen kväll/påsknatten för att fira Jesus uppståndelse på påskdagen. Påsken börjar vid midnatt. (Matteusevangeliet kapitel 27)

Enligt Första Petrusbrevet 3:18-19 och 4:6 nedsteg Kristus till dödsriket för att rädda de rättfärdigas själar och öppna för dem himmelrikets portar. På påskens ikoner ser man Kristus trampa på dödsrikets portar, dess lås är sprängda och Kristus räcker handen åt Adam och Eva, åt kungar och profeter.

Folkliga traditioner i Sverige

Att påskaftonen i Sverige kommit att bli den stora ”firardagen” under påsken kan troligen ses som en parallell till julaftonen. Påskafton förknippas i Sverige ofta med påskägg fyllt med godis/överraskning och påskmat med ägg. I delar av landet tänds även påskeldar (wikipedia)

På påskafton firar vi påsk, men det är egentligen inte förrän vid midnatt som påsken börjar – genom Kristi uppståndelse från de döda på påskdagen. Det är därför som påskdagen är en glädjedag och den största högtiden i kyrkoåret eftersom uppståndelsen är central i det kristna budskapet. Det var på påskdagen den katolska fastan upphörde. I Sverige börjar vi vanligtvis firandet aftonen före högtidsdagen, precis som vid julafton och pingstafton.

Mat på påskbordet
Till påskaftonsmåltidens höjdpunkter förr i tiden hörde ägg och kött som inte förekommit under fastan. I dag har fiskens betydelse som påskmat växt alltmer i form av sill, böckling, Janssons frestelse och lax i olika former. Lammkött till påsk har blivit allt vanligare under 1900-talet. På påskdagen och annandag påsk hölls muntra gillen eftersom fastan var över.

I den judiska traditionen har påskalammet stor symbolisk innebörd genom ursprunget i uttåget ur Egypten. Genom att bestryka sina dörrar med blodet från ett nyslaktat lamm undkom man dödsängeln och kunde återvända till sitt land.

Påskens ägg

Under påsken kunde man äta mycket ägg. Med vårens och ljusets ankomst började hönsen värpa igen. Under den katolska tiden var det populärt med äggmat efter fastans försakelser. Vårt äggätande är alltså både styrt av förutsättningarna i naturen och en kvarleva från den katolska tiden. Dessutom kan ägget vara en symbol för pånyttfödelsen – påskens centrala tema.

Påskharen sägs komma, eller gömma, påskgodis till barnen. Att måla ägg i glada färger är en gammal kristen sed, välkänd både här och på kontinenten. Det var vanligt att man gav bort ägg, ofta dekorerade och ibland med inskrifter, till sina vänner.

Nordiskamuseet.se

Bilderna kommer från google!