Skärtorsdag

Skärtorsdagsnatten var i folktron häxornas natt. Häxorna flyger på smorda kvastar till Blåkulla för att umgås med djävulen och hans anhang.

Skydda djuren
Man måste stänga dörrar och spjäll och plocka undan alla redskap som häxorna kunde tänkas använda för sin blåkullafärd på skärtorsdagen: hötjugor, spadar, ugnsrakor, bakspadar och kvastar. För att skydda kreaturen mot påskkäringarna målade man kors på fähusdörren eller la stål i ladugårds-
tröskeln. Annars kunde häxorna tjuvmjölka kreaturen eller använda dem till riddjur vid flygturen till Blåkulla.

Tradition från början av 1800-talet

Dagens beskedliga påskkäringar, d.v.s. utklädda barn som önskar Glad påsk! och eventuellt överlämnar ritade påskbrev, har inte mycket gemensamt med de riktiga påskkäringarna. Men från början imiterade påskkäringarna riktiga häxor, både till utseende och beteende.
Både i Sverige och i Finland

Nu är det vanligt med påskkäringar över hela Sverige och i Finland. Ursprungligen var det tonåringar och vuxna som klädde ur sig till påskkäringar medan det nu för tiden mest är små barn som klär ut sig för att samla in godis och pengar. Nuförtiden är påskkäringarna i västra Sverige i farten på påskaftonen medan skärtorsdagen är den vanligaste dagen i östra Sverige.

Skärtorsdag
Namnet skärtorsdag kommer av verbet skära i betydelsen rena. Det var syndaförlåtelsens dag, en reningsdag genom nattvardens instiftande.

Läs mer på Nordiska museet!