Möten, Egg&milk, deppiga tankar i ett vårkyligt Göteborg

korthårig buswidar

Borde väl känna mig positiv och skutta fram en måndag som idag, en ny vecka, en ny månad, en ny början...Bah säger jag bara. Har iallafall klarat av diverse möten medan Matte lämnat och hämtat Widar som grät så in i norden vid lämningen, men som faktiskt lekte när Matte hämtade så det kanske äntligen håller på att vända.

Widar har iallafall busat som attan i kväll, han är en klätterapa utan dess like. Far fram som en vilde med stolar, bänkar, hyllor mm. Allt och inget går att klättra på och hans hörsel är ytterst selektiv när han håller på. Vi talar om killen som hör allt han inte får på kilometer avstånd, men som inte hör ajaj, nej, akta ens om jag står bakom honom....mycket besynnerligt. Man kan bli helt tokig på honom, samtidigt är det skönt att han iallafall är som vanligt hemma.

Brunch

Mina möten som tex psykologtjafs gick ok, alltid nåt. Var dock helt slut efteråt. Vet seriöst inte hur jag ska få tillbaka energin, orken? Efter förmiddagsmötet så var jag i närheten av Egg&milk och gick in och tog en brunch. Trodde nog att det skulle vara lugnare än det var, är ju alltid fullt. Men det var schysst att käka amerikanska pannkakor med lönnsirap, dricka te och mumsa på en blueberry bagel, var ett tag sedan.

kyligt vårgöteborg

Vimsade sen runt på stan innan eftermiddagsmötet som avlöpte i en viss förvirring på grund av rivningen av en väg på våningen under. Men innan mötet hann jag iallafall känna lite vårfeeling även om det var kyligare än i helgen. Kollade på människor och funderade över vad som driver dem framåt, vad de ler åt, vad som finns i deras liv?

Ibland skulle jag vilja känna mig lika intensivt glad som Widar gör, när han är glad så lyser det, precis som när han är arg så lyser det också, *s*. Eller få skrattsjukan som när man var yngre och skrattade så man fick ont. Eller som Pippi när hon pratar om sockerdrickabubblor i kroppen!

Mötte upp Widar och Matte efteråt, de hade hunnit med lite bus! Två tossar, mina tossar! Skjutsade ut Matte till Landvetter då han ska jobba i Holland en vecka. Under tiden roar sig Widar och jag med dagis, playdejts, besök mm. Har garderat upp mig så Widar och jag har goa människor att vara med under tiden. Inte fel.

Men att åka ut till Landvetter fick mig bara att tänka på att vi skulle varit i Auckland nu. Jag kommer liksom inte över det. Kan resrutten i huvudet, allt, och allt det är borta. Well, e väl så det är. Till råga på allt så spelade spårvagnschaffören i morse opera på hög volym så min huvudvärk blev värre och den har inte blivit bättre på hela dagen. Bitter? Jag? Inte alls...