lördag 22 mars 2014

det är som på tv , men på riktigt mamma....

 Var och red i förmiddags och Matte och Widar följde med för att se vad jag sysslar med ute på Storås ridklubb. Har precis bytt till lördagarna för att få ihop ridning och arbete. Det blev dessutom bättre av att jag under dagens lektion fick veta att jag ska flytta upp en nivå och rida en timme tidigare = ingen stress när jag ska fälta/jobba på lördagseftermiddagarna.

Var orolig för vilken häst jag skulle få och blev skitglad när jag såg att jag skulle rida Midas. Han är så jäkla bra. Go och lugn att sköta, het att rida och suverän att hoppa. Idag var han dock rätt springig och uppvarvad och jag har ju inte ridit på tre veckor så jag var lite ringrostig.

Framridningen i början av lektionen var väl inte helt toppen, men hoppningen gick skitbra! Inga höga hinder utan studs och bra ridvägar och ha hästen i ett bra tempo var fokus. Är skitnöjd med att få byta nivå för de som red innan hoppade högre och svårare hinder. Hade glömt hur kul det är att hoppa!

Sitsen lämnar ju en del att önska, men så är det bara fjärde gången jag hoppar och jag har bara ridit 16 ggr sedan jag började och nu är det klart bättre än första gången då jag var helt borttappad...!
Korten är ju lite sådär, svårt med ljuset i ridhuset och jag är inte riktigt lika stor som jag ser ut, två tröjor och en säkerhetsväst ser onekligen större ut än vad jag är. Men jag har alltid säkerhetsvästen på, anar att jag inte är så smidig om jag ramlar av. Det var man ju lite bättre på när man var yngre. En tjej ramlade av två gånger under lektionen idag, jag var nöjd med att jag inte gjorde det. 

Sedan är ridläraren vi har på lördagarna skitbra, hon ger både beröm och kritik så att man faktiskt märker skillnad, det är bra lärare det. Älskar verkligen att vara i stallet och det var mysigt att låta Widar vara med, han tycker ju inte om hästar särskilt mycket, men han vågade ändå klappa Midas. Det roligaste var att han sa" det är ju som på tv fast på riktigt mamma" Han har ju fått stå ut med att jag kollar på de få ridtävlingar som sänds på tv vilket han tycker är gruvligt tråkigt.

Det är hur som ett suveränt sätt att inleda helgen på och för en stund så är ångest och annat otyg helt i bakgrunden. Fokuset är på mig och hästen och man lever för de ögonblick när allt stämmer och man får den där svävande lätta känslan i ridningen. Man borde få ridning på recept!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar