blodtryck, jobb och musik

Jobbade som vanligt förra veckan även om det känns att jag snart inte jobbar där längre. Vissa klienter har man kommit nära och tycker verkligen om och det känns att lämna dem även om jag vet att de kan lita på mina fina kollegor. Gillar verkligen mina kollegor och det jobb de gör för människor som lever så utsatt som de vi möter gör. Att bibehålla engagemanget för klienterna dag efter dag, det är så himla bra!


Hoppas verkligen att jag kommer trivas, skratta och funka lika bra med mina nya kollegor! Ser i allafall fram mot nya jobbet den 25 med en skrämd förväntan och nyfikenhet. Funderar på om jag kommer gilla att jobba inne efter att ha jobbat så mycket ute som jag gjort sista halvåret? Men jag har ju velat ha ett behandlingsjobb inom missbruk och beroende länge så det känns som en riktigt bra möjlighet att testa om jag gillar att jobba med det!

Har fått ett turbyte idag så jag kommer jobba ett fältpass ikväll och det känns helt ok. Man vet aldrig vad som händer under fältpassen eller vilka vi träffar och det är verkligen roligt även om det ibland blir svårt. Vilar en del nu innan jag går på och det är väl bra för min blodtryckskontroll i torsdags gick inget vidare. Hade jobbat och tagit det lugnt när jag åkte upp till mottagningen.

Fick komma in i ett rum och blev tillsagd att sitta still i kvart innan de tog första trycket. 160/120 och sköterskan undrade om jag var stressad och hur jag mådde?Inte stressad sa jag, men huvudvärk, fast det har jag ju jämt. Hon undrade om jag tog mina mediciner vilket jag bekräftade och så fick jag lägga mig på britsen i 20 min innan hon kom och tog om trycket. Då låg det på 150/115 och trots omtagningar så gick det inte ner mer. Sköterskan pratade med nån läkare och efter en del dividerande där de pratade om inläggning, annan medicinering, sjukskrivning mm så fick jag det till en medicinändring och att jag ska på återbesök på tis och under tiden vila, vila, vila....

vilar

Väl hemma blev det vila och avboka en del roliga aktiviteter och minska på allt som var planerat medan jag svor över min korkade kropp som beter sig som den vill. Hur som så kunde det bero på mitt mående, att kroppen stressat upp sig när jobbet börjat igen, fast jag tycker att mitt jobb är lugnt, eller så kunde det vara något annat. Hur som, så måste trycket ner innan de blir nöjda. Jag själv märker ju inte av det så mycket mer än huvudvärk, yrsel, näsblod och att jag blir andfådd snabbt, hur det nu kan hänga ihop, men det gör det visst enligt läkaren.

Så helgen blev lugn. Mest vila. Följde med en kompis på Way out west vilket var toppen och roligare än att deppa över saker som inte blev av. Såg en hel del bra musik och fick tänka på annat, men givetvis gav kroppen igen.

På väg hem i lördags så fick jag värsta trycket i huvudet och två sekunder senare forsade näsblodet samtidigt som jag fick seriös yrsel. Har som tur är alltid med mig papper, är van att näsblodet kommer i perioder, så jag kunde få stopp på det efter en stund. Men såg så eländig ut att nån tjej undrade om någon hade slagit mig. Ser ju rätt tokigt ut med en massa blod... Men sedan har jag bara försökt vila. Vi hade kompisar hemma igår och Widar och deras äldsta kille hade skitkul och byggde en massa konstiga och roliga uppfinningar. Så mycket som händer i deras huvuden nu, eller typ alltid!

Hur som hoppas jag mina värden är bättre imorgon, vill inte vara sjukskriven eller annat dumt när jag strax ska börja nytt jobb och dessutom hinna med några dagar på Gotland tillsammans med Widar. Vi ska hälsa på syrrans familj och få träffa deras senaste lilla dotter! Blir fint! För övrigt kan jag tipsa om att ladda ner Way out west bandens musik på Spotify. Så himla mycket bra musik och nästa år ska jag kunna dansa och busa loss ordentligt som man ska på en musikfestival. Framför allt ska jag ha ork och inte behöva oroa mig för blodtryck och annat tjafs. Men nu, vila innan kvällspasset och för er som undrar så blir det lugnt. Jag jobbar tillsammans med en kollega som får göra allt jobbigt ;) ...